Hur Användningsforum arbetat kring digital kompetens

Användningsforum har arbetat med att ta fram ett inspel till Digitaliseringskommissionens delbetänkande om digital kompetens, Gör Sverige i framtiden – om digital kompetens. Arbetet gjordes tillsammans med en designbyrå som hjälpte till att utforma och genomföra en workshop för Användningsforums ledamöter. Här beskrivs arbetet med att ta fram rekommendationer på strategiskt viktiga aktiviteter och prioriteringar för att användbarhet och tillgänglighet ska fortsätta ge förutsättningar för individer att använda och utveckla sin digitala kompetens.

Två bilder som visar ett par ledamöter som diskuterar vid en spelplan respektive en närbild av en spelplan med figurer utplacerade

Under Användningsforums workshop i november 2014 arbetade Användningsforums ledamöter och kansli med fyra scenarier inom områdena skola/utbildning, privatliv, arbetsliv och samhällsliv.
Workshopens mål var att utreda hur användbarhet och tillgänglighet förhåller sig till digital kompetens i dessa scenarier. Tanken var att belysa hinder, behov och eventuella åtgärder samt i den mån det går peka ut vilka aktörer som ansvarar för att genomföra åtgärderna.

Resultatet av workshopen presenteras dels i Digitaliseringskommissionens delbetänkande, dels i en rapport som samtidigt läggs ut här på Användningsforums webb.

Rapporten Om digital kompetens (pdf 1,3 MB)

Tillvägagångssätt – vardagssituationer

Vi utgick från hypotetiska situationer/scenarier– där en eller flera personer möter komplikationer inom användbarhet/ tillgänglighet kopplat till olika aspekter av digital kompetens. Ledamöterna arbetade i mindre grupper med var sitt scenario. De fick en spelplan med ringar som motsvarade hur nära scenariots centrala person en person eller struktur är.

Huvudkaraktären är längst till vänster och till höger om denne är påverkare 1, påverkare 2 och påverkare 3

Spelplan med huvudkaraktär och ringar som motsvarar hur nära huvudkaraktären andra personer eller aktörer som kan påverka är

Metod

Grupperna fick följande instruktion för arbetet:

  1. Läs Scenariet tillsammans.
  2. Diskutera igenom scenariet tillsammans kort. Enas om ni vill utgå ifrån det som det är, eller om ni vill frångå, alternativt komplettera scenariet med något? Motivera varför.
  3. Identifiera vilka personer och strukturer som påverkas av eller påverkar problemställningen som scenariot framkallar / utfallet av den digitala kompetensen. Placera personerna eller strukturerna på spelplanen.
  4. Är personernas situationer kopplade till kunskap, förmåga och/eller attityd. Skriv på en lapp och placera vid personerna.
  5. Diskutera om någon sidokaraktärer kan berika scenariot? Placera ut eventuella sidokaraktärer. Fem sidokaraktärer fanns föreslagna inför workshopen.
  6. Vilken är den värsta konsekvensen (risken) som kan uppstå som följd av problemet i scenariet ni identifierat? Markera de värsta konsekvenserna per kategori av “påverkare” / ringar på vattnet. Beskriv kort på en post-it-lapp och placera vid respektive person/karaktär.
  7. Skapa “den önskade situationen/lösningen” (önskad position för digital kompetens) i det gällande scenariet som uppstått? Vilka kunskaper/ erfarenheter finns att tillgå i samhället som kan bidra till att lösa problemen?
  8. Skapa rekommendationer av aktiviteter / roadmap

 för att nå den önskade positionen. Anteckna dessa på gröna post-its.
  9. Motivera varför den önskade positionen är viktig och varför de föreslagna aktiviteterna är bästa vägen dit? Anteckna dessa på gula post-its.
Figurer som användes till spelplanen i form av träfigurer, tygbollar diamanter, dödskallar och post-it-lappar: personer, strukturer, kunskaper, förmågor, attityd, konsekvenser, sidokaraktärer, lösningar, rekommendationer, motiveringar

Figurer och lappar som användes till spelplanen

Scenarier

Arbetsliv

Kvinnan jobbar som medicinsk sekreterare. Hon har en hög digital kompetens i allmänhet. Samtidigt som hon är stolt över sina kunskaper, att administrera kvalificerade journalsystem, så känner hon att hennes roll sällan premieras. Hon jobbar i en mycket hierarkisk organisation. Ofta kallar läkaren in henne som en slags it-support, då systemen är bristfälliga och läkaren är stressad och inte förstår. “Jag är inte utbildad i det här” säger läkaren och ber henne om hjälp.

I snitt lägger hon 42 minuter per dag i digital spilltid, snittet på motsvarande tjänstemän är 26 minuter. Alltså nästan dubbelt så lång tid. Det är en dag i månaden.

Hon känner att denna tid ligger ovanpå hennes “riktiga” sysslor och blir stressad av situationen, ofta tar hon med sig jobbet hem och efter att familjen somnat så tar hon fram datorn för att avsluta jobbdagen och känna ro innan hon kan somna. Nyligen kände hon sig nästintill utbränd.


Samhällsliv

“Nu förstår jag inte” tänker kvinnan, 82 år, när hon i rullstolen suttit och väntat i 45 minuter på att spårvagn nr 11 ska komma. Hon, som väntat där i 45 minuter nu, har dålig syn och kan ej läsa tydligt. Men hon tar mod till sig och frågar en kvinna som också befinner sig på hållplatsen när spårvagn 11 kommer? “Den har flyttats” får hon till svar.

Hon blir frustrerad och lite rädd, för hon förstår inte hur hon ska hitta till den nya hållplatsen. “Jag som knappt vet hur man betala efter som jag åker så sällan”, tänker hon (tur att min dotter hjälpt mig förbereda denna resa).

Hon känner sig inte självständig.

Dessutom är inte alla spårvagnar gjorda för personer i rullstol har hon hört. Hennes dotter har nämnt att en kille har byggt en app till mobilen som hjälper henne hitta vagnar som är anpassade för personer som använder rullstol. Det verkar bra, men hennes dotter har inte hunnit hjälpa henne installera den ännu.

Nu frågar en tågvärd som kommit till hållplatsen om han kan hjälpa henne. Han känner inte till appen. “Någon sådan har vi på Västtrafik inte byggt”, säger han. Men han pekar ut hur hon ska ta sig för att hitta till den flyttade hållplatsen. Lycka till, säger han och vinkar av henne. Hon rullar iväg. Hon vet att hon inte kommer komma fram i tid. Att hon inte kommer kunna byta från spårvagnen till bussen. Att hon glömt hur hon betalar med telefonen. Uppgiven känner hon sig. Som att hon kommer undvika det här med kollektivtrafiken framöver. Det är bättre att be dottern skjutsa mig i bilen tänker hon.


Skola

Två skolbarn, båda 10 år, har ett hemarbete i skolan tillsammans. De ska redovisa för klassen om kriget i Syrien. I förväg har det ena skolbarnet tillsammans med sin mamma surfat runt på flera olika källor, läst på dn.se, tittat på Twitter-flöden, Wikipedia och på Facebook. Det är ofta mamma som får hjälpa till med liknande skolarbeten då skolbarnets pappa inte förstår så mycket om hur man hittar olika informationskällor via Internet.

Skolbarnet tycker uppgiften är rolig, men är osäker på hur man ska sortera informationen och upplever all information som ett stort brus. Med olika fragment av information från olika källor, vilken information är rätt och fel att använda? Osäkerheten gör skolbarnet nervös och stressad.

Det andra skolbarnet har inte förberett sig. Barnets föräldrar har ej kunskapen eller tekniska hjälpmedel som dator eller en telefon med Internet att förse barnet med. Barnet känner sig utanför när kompisarna pratar om Internet, håller på med sina mobiltelefoner på skolan eller när barnet hör lärarna nämna appar eller webbsidor man kan använda i skolarbetet. Barnet känner att tekniken står i vägen för törsten efter kunskap som barnet har.

Till skillnad mot barnets kompis så har däremot detta skolbarn lätt att sortera information, att lägga ihop, analysera och dra slutsatser tillsammans tycker de att de är ett bra team.


privatliv

Nu är det tredje kvällen i rad jag sitter här och försöker hitta den bästa skolan till min son tänker mannen och suckar. Det är hans fru som tipsat honom om alla jämförelsetjänster och bett honom att kolla upp alla val han måste göra. Valet av förskola är så klart viktigt förstår mannen. Men tycker samtidigt det är jobbigt med alla digitala verktyg som finns tillhands för honom i privatlivet. Och i yrkeslivet som snickare är det sällan han behöver använda datorn, så han känner sig ovan.

Mannen har dåligt samvete för han förstår att det är bra för familjen om han var lite mer motiverad att använda IT i hans liv. Hans fru vill dela Google kalender med honom så de kan synkronisera vem som hämtar sonen på fotbollsträningen och lägga in tider när de åker och storhandlar. Och lärarna på förskolan skickar ut veckobrev per e-post som han aldrig läser. Det är svårt att få ihop vårt liv tycker mannen, när de digitala verkligen blivit ett måste, en norm för hur livets pussel ska läggas.


Sidokaraktärer

Den tillfällige turisten

Den tillfällige turisten har aldrig varit i staden förut. Turisten ställs inför utmaningar inom kollektivtrafiken såsom: Hur hittar man? Hur betalar man? Hur byter man transportmedel? Annat?

Enslingen i glesbygden

Denna person lever isolerat på glesbygden och är samtidigt sjuk, vilket medför svårigheter att förflytta sig fysiskt.

Den syrianska läkaren

Den högutbildade Syrianska Läkaren som snabbt fått en utbildning i svenska språket för att komma in på arbetsmarknaden.

Utländsk släkting på besök

En släkting från ett annat land kommer på besök i familjen. Kan inte språket och är van vid en annan kultur.

Person med Dyslexi

Person med läs och skrivsvårigheter.


Kontaktpersoner

Andreas Richter på Användningsforums kansli.
E-post: kansliet@anvandningsforum.se
Tel: 08-405 45 83

Senast uppdaterad: 17 november, 2015

Ingen har kommenterat ännu