Mötesanteckningar från det tolfte mötet den 9 juni 2015

Deltagare: Katarina Lindblad Gidlund, Susanna Laurin, Lydia Liu, Daniel Forslund, Per-Olof Hedvall, Anneli Ekelin, Cristian Norlin, Tomas Berns, Hans von Axelson, Mia Ahlgren, Pär Lannerö, Jan Gulliksen, Jonas Söderström, Mikael von Otter, Stina Johansson, Andreas Richter (sekr.), Erik Borälv (ordförande)

Meddelat förhinder: Jessica Steinmetz, Fredrik Jonsson, Curt Karlsson, Anna Boström, Jens Henriksson, Gunilla Flakstad.

Digitaliseringskommissionens arbete inför slutbetänkandet. Lena Carlsson, kanslichef Digitaliseringskommissionen

Lena Carlsson som är kanslichef på Digitaliseringskommissionen berättar om Digitaliseringskommissionens tilläggsdirektiv (Dir 2015:18) och arbetet som kommissionen planerar inför hösten. Digitaliseringskommissionens uppdrag löper ut sista december 2015.

Tilläggsdirektivet specificerar att Digitaliseringskommissionen ska arbeta med tre spår:

  • Omvärldanalys
  • Strategiska frågor för digitaliseringen
  • Hur arbeta för att främja digitaliseringen?

Omvärldsanalysfrågan påbörjades redan förra året då kansliet samlade ett antal forskare och skribenter för att ta fram en antologi om digitalisering. Antologin kommer att presenteras under ett seminarium den 29 juni i Almedalen.

I planeringen inför slutbetänkandet har kommissionen valt att fokusera på tre områden: näringsliv, det offentliga och samhällsliv. Perspektiv som är tänkta att användas är jämställdhet, regional utveckling-urbanisering, disruption-evolution, universell utformning, delaktighet och hållbarhet.

Diskussion

Flera ledamöter frågar och diskuterar planen för Digitaliseringskommissionens arbete. Bland annat diskuteras

  • vilken definition av samhällsliv som Digitaliseringskommissionen gör,
  • om ett medborgarperspektiv intas i analysen,
  • vilka teorier som är utgångspunkt för analyser,
  • vilka uttryck som används när kommissionen talar om en transformerande kraft,
  • om kulturförändringar som sker i och med digital utveckling beskrivs,
  • om hållbar hantering av digital information undersöks (t.ex. långsiktig arkivering),
  • om vi med hjälp av data kan ta fram bättre statistik (färre och färre svarar på traditionella gallupundersökningar och statistikinsamlingsmetoder),
  • att de som inte tillfrågas i befintlig statistikinsamling behöver ingå i framtida statistikinsamling,
  • att samhällsliv och arbetsliv är kommunicerande kärl, t.ex. påverkar ohälsa i den ena sfären hälsan och kapaciteten i den andra sfären,
  • om Digitaliseringskommissionen ska beskriva när transformationen sker och vad den transformerande kraften är,
  • hur makt fördelas, t.ex. i delningsekonomin där det kan bli så att stora bolag eller att makt centreras hos dem som administrerar och underlättar delning,
  • om och hur samverkan mellan olika typer av aktörer kan ske,
  • om mer styrning behövs, t.ex. kan det behövas vägledning för kommuner och landsting om hur man ska öka takten i digitalisering och förhålla sig till digitaliseringen i samhället,
  • om det finns behov av en it-haverikommission, framför allt nu när vi får fler och större system att hantera.

Goda exempel på hur man får representativitet bland användare i användartester. SKL-projekt med MiUn

Katarinas presentation (pptx-fil)

Katarina berättar om ett projekt som SKL och Mittuniversitetet drivit, med syfte att förstå om och i så fall hur digitalisering av e-tjänster behåller eller förstärker normer som finns i samhället, och därmed riskerar att behålla eller skapa nya diskriminerande rutiner.

Projektet har följt upp hur några kommuner som gjort e-tjänster kopplade till bygglov resonerat kring delaktighet och normer. Alla tillfrågade sa att de ville utforma tjänsterna för alla. De antog också att om en tjänst ska göras så användarvänlig som möjligt så passar det alla. Katarina påpekar att funktionshinderrörelsen och -branschen har gjort ett enormt jobb och det finns olika verktyg som används, t.ex. standarder. Andra grupper som riskerar att diskrimineras saknar motsvarande verktyg. Dock samspelar olika diskrimineringsgrunder så verktyg för att undvika diskriminering på grund av funktionsnedsättning kan vara verktyg för att undvika diskriminering av andra grupper.

Katarina efterfrågar konkreta, enkla verktyg för att involvera alla i digitalisering. Hos beställare av e-tjänster finns ambitionen att inkludera alla, men idéerna omsätts inte i praktiken.

Kansliets plan för aktiviteter under året

Arvet efter Användningsforum

Erik och Andreas beskriver att de vill ha forumets återkoppling på idén att ta fram ett manifest om användbarhet och tillgänglighet. Det finns andra manifest som kan vara en inspiration, t.ex. ”A (Rough) Manifesto for Accessible User Experience”.

Även möjligheten att prioritera att göra ett manifest för digital arbetsmiljö diskuteras.

Forumet är inte enigt om huruvida manifest är en bra eller dålig idé. Vissa argumenterar att ett manifest riskerar att få liten effekt och att det kostar mycket arbete att samsas om ett manifest Andra ledamöter argumenterar för att ett manifest lever kvar efter att forumet försvunnit, vilket inte dialog gör. Ett manifest kan bidra till att den konkurrens som finns kvar mellan användbarhet och tillgänglighet motverkas. Manifestet kanske ska vara ett manifest för ”hållbar digital utveckling”, snarare än för ”användbarhet och tillgänglighet”?

Att arbeta med ett manifest behöver inte motsäga att vi också arbetar med dialog.

Andra förslag på vad som kan prioriteras under hösten är:

  • En plan för hur forumet kan leva vidare eller ersättas med ett motsvarande forum för strategisk dialog. I väntan på att regeringen tar initiativ om ett nytt forum kan det befintliga leva vidare med ideella krafter. En sammanfattning av vad forumet lett till behövs för att vi ska kunna ta ställning till en fortsättning och föreslå bästa sättet att driva frågorna vidare.
  • Dialog genom seminarier eller workshopar. Möjliga målgrupper är t.ex. företagsledare, enligt tidigare förslag från Tomas.
  • Placera in användbarhet i en verksamhet som vi vet fortlever och verka för att det blir en naturlig del av begreppet hållbarhet. Handikappförbunden bidrar i standardiseringsarbete för att inkludera hållbarhet i en standard för universell utformning.
  • Ett underlag om digital arbetsmiljö som kan användas av lokala fackklubbar. Behovet bör då vara ett underlag om hur man kan komma igång med frågor om digital arbetsmiljö, för dem som inte är så it-kunniga. Det är då en styrka om underlaget är formulerat av Användningsforum snarare än av enskilda fackförbund.
  • Om man kan utforma manifestet så att det innehåller, eller pekar på, aktiviteter och verktyg som kan användas i vardagen, t.ex. i kommuner och landsting, har det möjlighet att komma till nytta. En checklista för att arbeta med användbarhet och tillgänglighet kunna vara till nytta. Ett exempel på vad checklistan kan ändra är attityden till budgetering av projekt, eftersom man idag ofta glömmer att budgetera för att ta hänsyn till användbarhet och tillgänglighet.
  • Det stöd som Användningsforum förespråkar är till nytta för offentliga aktörer. Det är viktigt att de stöd som Användningsforum pekar på finns med i nationella stöd och riktlinjer, t.ex. som egna dokument från Användningsforum eller från andra som t.ex. Upphandlingsmyndigheten.
  • En ”parlör” för att tala om användbarhet och tillgänglighet, ”våra frågor”. Parlören ska kunna underlätta för dem som inte redan är införstådda med området att tala om och reflektera över frågorna.
  • Bredbandsforum är populära i regeringen och de har skapat ”bredbandslotsar”. Kan Användningsforum skapa ”användbarhets- och tillgänglighetslotsar”?
    Beskriv att sammansättningen i Användningsforum är värdefull, unikt är att man blandar näringsliv, civilsamhälle, forskning och myndigheter för dialog på lika villkor.

Om forumet vill att den strategiska dialogen som förs i forumet ska leva kvar måste vikten av dialogen kommuniceras, bl.a. till politiska ledningen. Regeringen bereder en uppföljare till digitala agendan och i den kommer frågor om användbarhet och tillgänglighet att behöva finnas med.

Index för att mäta användbarhet och tillgänglighet i e-förvaltning (inklusive intern digital arbetsmiljö)

Kansliet har en idé om att göra en förstudie om en ”dashboard” eller anslagstavla om användbarhet och tillgänglighet i e-förvaltning. En förebild kan ses hos brittiska GDS tjänst ”Services data”.

Det görs idag viss uppföljning, antingen regelbundet eller i enstaka projekt. Myndigheten för delaktighet följer årligen upp statliga myndigheters samt kommuners arbete med tillgänglighet. Fokus i den uppföljningen är huvudsakligen allmän webbtillgänglighet och det är myndigheten eller kommunen som själv svarar och skattar hur arbetet går. E-delegationen gjorde 2013 en uppföljning av myndigheters arbete med e-förvaltning och i den framgår att endast ett fåtal myndigheter följer upp hur deras kunder uppfattar deras e-tjänster.

E-delegationens Uppföljning av svensk e-förvaltning 2013

Myndigheten för delaktighets Kommunuppföljning

Kansliets bild av vad vi kan åstadkomma är att hjälpa regeringen och de statliga myndigheterna att förstå användarna och förbättra användbarheten och tillgängligheten i e-tjänster och andra e-förvaltningssystem. Detta kan göras med en kombination av automatiserade mätningar, användargenererad data och återkommande undersökningar som kompletterar det Myndigheten för delaktighet gör. Även befintliga data från uppföljningar kan presenteras på samma ställe som övriga data.

Exempel på parametrar som skulle kunna ingå är

  • hur många användare som avslutar en påbörjad e-tjänst,
  • hur många användare som är nöjda med e-tjänstens utformning
  • hur många användare som använder andra kanaler än e-tjänster
  • andelen interna användare av e-förvaltningssystem som är nöjda med deras utformning

Kansliet tror att styrkan med förslaget är att det behövs mätningar för hur det fortsatta e-förvaltningsarbetet går och att användbarhet och tillgänglighet är väsentliga parametrar att mäta.

Forumets kommentarer

Det är idag oklart om det finns ett helhetsperspektiv från kommuner/myndigheter/regeringen. Mätning behöver göras så att behoven fångas in ordentligt, inte enbart via direkt mätning av vad befintliga användare tycker om en tjänst. Mät även användning av andra kanaler än e-tjänster, t.ex. telefonsamtal och besök vid kontor. Det kan ge möjlighet att förstå varför användare använder olika kanaler.

Kombinera självskattning av myndigheter med enkäter till användare.

Eventuella positiva och negativa effekter av mätning diskuteras. Innan ett system för att följa upp och mäta införs behöver man reflektera över hur mätningen påverkar olika aktörer och individer. Om målet är att effektivisera e-förvaltningen bör man också överväga vilka bieffekter effektiviseringen har. Det är väsentligt att mätningarna strävar efter att verkligen mäta och fånga in individers behov.

Det är vanligt att tala om en 80/20-regel vid utformning av tjänster, där tjänsten utformas för att rikta sig mot 80 % av användarna. Resonemanget är att resterande 20 % får komma efter, men i själva verket är risken att de 20 % permanent stängs ute på grund av att hänsyn aldrig tas till deras behov.

Frågeställningen ”hur användbart är Sverige?” kan vara en utgångspunkt i att ta fram detta index. Möjligheten att inkludera frågor om användbarhet och tillgänglighet i befintliga uppföljningar bör kanske också ses över, t.ex. i Svenskarna och internet.

Frågor om användbarhet och tillgänglighet i upphandling

Upphandlingsmyndigheten

Användningsforums kansli har träffat Utredningen om inrättande av Upphandlingsmyndigheten. Syftet med mötet var att föra fram vikten av att den nya Upphandlingsmyndigheten ska stödja andra myndigheter i att upphandla användbart och tillgängligt. Även Myndigheten för delaktighet och Handikappförbunden har träffat utredningen i samma syfte.

Utredningen har inte inkluderat frågan i myndighetens beskrivning men den skulle kunna kommuniceras av myndigheten så småningom. Det skulle innebära att myndigheten inte har kärnkompetens om användbarhets- och tillgänglighetsfrågor men samarbetar med andra som har den kompetensen.

Användningsforums kommentar är att viss kompetens kan behövas för att myndigheten ska kunna arbeta med frågorna– om inte tjänstemän känner till ett område är det tveksamt att myndigheten kommer att arbeta inom området.

Eftersom det i kommande LOU kommer att vara skarpare skrivningar om att krav ska ställa på tillgänglighet är det synd om varje enskild myndighet ska behöva hantera det på egen hand. Se LOU-direktivets artikel 422 (pdf på regeringen.se, 2,4 MB) och lagrådsremissen om införande av direktivet i LOU.

Uppföljaren till Att beställa användbara IT-system

Samarbetet med KTH har fortsatt och syftet är att göra ett webbaserat stöd baserat på den processbeskrivning som beskrivs i skriften. En prototyp har tagits fram och kommer att presenteras på Användnings­forums webb inom kort. Kansliets förhoppning är att hitta en mottagare som kan och vill utveckla och förvalta stödet, t.ex. Upphandlingsmyndigheten.

Rapport från Användningsforums seminarier under Offentliga Rummet

Presentationer finns på Offentliga rummets webbplats.

Carolas och Gulans pass om digital arbetsmiljö

Jonas och Andreas pass om Användningsforum samt ”jävla skitsystem”

Pers och Hans pass om hållbarhet i offentlig upphandling

Digital arbetsmiljö

Forumet överväger att anordna en aktivitet om digital arbetsmiljö, t.ex. under World Usability Day den 12 november eller som ett eget event. SKL skulle kunna vara en samarbetspartner, de arrangerar regelbundet webinarier, dialogmöten m.m. och har upparbetade kommunikations­kanaler.

Att ha dialog med Arbetsmiljöverket så att tillsyn på digital arbetsmiljö blir en del av deras arbete nämns som ett möjligt mål för forumet. En möjlighet är att göra ett arrangemang i mitten av oktober, t.ex. med tema kravställande vid köp av it-system med målgrupp upphandlande myndigheter och leverantörer. Ett tema kan vara att sätta ekonomi och hållbarhet i relation till varandra, eftersom det är en sak att tala om vikten av hållbarhet, tillgänglighet o.s.v. men när en produkt eller tjänst ska köpas tittar köparen enbart på pris, inte på kostnader i ett större perspektiv.

E-legitimation

Användningsforum samarbetar med E-legitimationsnämnden och PTS kring vidareutveckling av den så kallade anvisningstjänsten. Användningsforums del av projektet avslutas till årsskiftet.

Ledamöter kommenterar:

  • Det vore bra om det på ett enkelt sätt går att identifiera vem som ansvarar för vad, så att användaren vet vart de ska vända sig när någonting inte fungerar. Eftersom användaren slussar från e-tjänst till anvisningstjänst till e-legitimation och sen tillbaka till e-tjänsten är det många aktörer involverade och många ställer där det kan bli fel.
  • Om en myndighet kräver att medborgaren ska legitimera sig med Svensk e-legitimation för att komma åt en viss tjänst, kan medborgaren kräva att få hjälp på annat sätt?

Övriga punkter

Daniel Forslund – fråga till forumet om tillgänglighet i 1177 Vårdguiden

1177.se och Mina Vårdkontakter är några av de viktigaste kanalerna landstingen har för medborgarkontakt. De är välbesökta och nästa år överväger landstingen att göra en större satsning på användbarhet och tillgänglighet. Daniel välkomnar inspel.

Förslag att anordna aktivitet med ESV

Ett par ledamöter har föreslagit att Användningsforum borde bjuda in till en workshop tillsammans med den personalgrupp på ESV som ska arbeta med e-förvaltningsfrågor. Idén är att genom ett möte med användare med olika behov ska ge en aha-upplevelse inför ESV:s framtida arbete med e-förvaltning.

Användningsforum har gjort på liknande sätt tidigare när vi bjöd in till workshop inför bildandet av Myndigheten för radio och teve.

Användningsforums överlevnad

Flera ledamöter visar intresse för att fördjupa diskussionerna om hur Användningsforum kan leva kvar, och en arbetsgrupp bildas.

 

Senast uppdaterad: 17 november, 2015

Ingen har kommenterat ännu